Nyhet

Max Friberg stöttar moderklubben

Och sliter för att ta Norfolk till slutspel

  Max Friberg jobbar vidare på att slå sig in i Anaheim Ducks NHL-lag. Säsongen med Norfolk Admirals pågår för fullt och det återstår ett tiotal matcher innan AHL-slutspelet börjar. Just nu ligger Norfolk på slutspelsplats.
  Max håller dock bra koll på Skövde IK, och har nyligen tecknat en andel i Andelsspelaren eftersom hans hjärta klappar hårt för moderklubben:
- Ja, det känns helt rätt att hjälpa till där. Skövde IK är och kommer alltid vara den klubben jag känner mest för. Det är så många som sliter och jobbar för att klubben ska gå bra och att alla ska trivas. Det är viktigt att inte glömma vad klubben har gjort och fortfarande gör för mig, så det kändes självklart att vara med och stödja, säger Max Friberg.

Av: Micke Därth

Foto: Ulrik Heedman (arkiv)

  Om vi ska rekapitulera denna stora talangs karriär så här långt, och även få en liten inblick i hans hockeyliv idag kan vi inleda med hur hans seniorbana startade, endast 16 år gammal. Max Friberg plockades upp i SIK:s A-lag av tränaren Mikael Kvarnström 2008, och det behövde dåvarande SIK-tränaren knappast ångra. Max visade upp en fantastisk utvecklingskurva och spelade säsongen 2009/2010 in sig i förstakedjan med Lars Trygg och Andreas Nordfeldt och gjorde 31 poäng under sin första hela säsong, varav 12 mål, på 36 matcher.
- När ”Kvarna” släppte upp mig i A-laget blev jag så klart jätteglad, han gav mig verkligen chansen och lät mig spela mycket och i den åldern jag var i då tror jag att det var extremt viktigt, så han har jag att tacka för mycket, betonar Max.
  Kedjan med Trygg och ”Notan”, vad betydde det för dig att spela med den duon?
- Det gillade jag väldigt mycket. ”Notan” var perfekt som center och fördelade puckarna ut på mig och Lars. Han hjälpte mig mycket med smådetaljer i spelet och var en kanonkompis utanför isen dessutom.
- Lars var nog den spelare som hjälpte mig mest. Han lät mig aldrig bli för deppig eller för uppspelt heller, och med all rutin han hade så fanns det alltid saker han kunde hitta som gjorde oss bättre. Bra ledare, spelare och polare. En av de jag håller mycket kontakt med fortfarande. Om lille Max Trygg (Lars son) kan få med sig lite från farsan så har SIK:en en bra spelare att se fram emot i framtiden.

Tung förlust i Karlskrona

  Andra säsongen i SIK blev det 41 poäng (13 mål), men avslutningen av säsongen slutade i ett anticlimax, då laget missade chansen till fortsatt kvalspel efter förlust borta mot Karlskrona HK i en direkt avgörande match.
- Efter den tunga förlusten i Karlskrona i Allettans sista omgång som gjorde Karlskrona till ett playoff-lag, och gav oss ett alldeles för tidigt säsongsslut, har det hänt mycket. Jag skrev på för Timrå IK, tog studenten och gjorde mig redo för ett liv som hockeyspelare, berättar Max.
  Flytten på cirka sex-sju timmar norrut till Sundsvall innebar chansen att få spela i Sveriges högsta liga. Ett stort kliv för en ung spelare från division I, men Timrå hade under en längre period verkligen inte backat för att plocka upp unga talanger och slussa in dem med framgång i A-laget. Anton Strålman är ju ett annat lysande exempel med Skövde-anknytning, även om han tog steget från näst högsta serien.
  Starten i Timrå blev tuff för Max:
- Första tiden var tung, vi förlorade mycket och hamnade snabbt i botten av serien, och för egen del spelade jag inte mer än fem minuter per match i snitt.
  Det är inte lätt att producera under de omständigheterna och ringa istiden, men Max bet ihop och vem minns inte artikeln i Aftonbladet där hans extra träningar efter ordinarie träningar togs upp. Allt för att bli bättre och förtjäna mer istid. Max fick också vänta på utdelningen, först när dagarna är som mörkast i landet kom första målet, men det fanns anledning att fira det lite extra med tanke på omständigheterna.

Första SHL-målet

- Den 19 november, dagen innan min födelsedag, hade vi bortamatch i Linköping och jag lyckades sätta dit mitt första mål, och det var så klart en stor lättnad. Extra roligt var att mina föräldrar var och såg matchen och även nuvarande A-lagsspelarna David Sjöman, Jacob Larsson och Anton Gustavsson. Efter det målet gick det lite lättare och sen kom JVM där vi lyckades ta hem Sveriges första guld på 31 år.
  Max Fribergs insats i junior-VM kan väl knappast ha undgått någon med sant hockeyintresse, och det är nog fler än undertecknad som faktiskt, för ovanlighetens skull ska tilläggas, inte vågade se förlängningen mot Ryssland i finalen. Jag stängde av TV:n och lyssnade bara på kommentatorerna.
  Max gjorde fantastiska 26 poäng på 16 matcher och var inblandad i flera matchvinnande mål på vägen mot guldet.
- Att vara en del av det laget är nog den största framgången jag hittills haft i min korta karriär och något jag är väldigt stolt över.
  Hans inspiration efter guldet följde med hem till Timrå IK och laget lyckades hålla sig kvar i Elitserien efter kvalspel.
  Sommaren efter skrev han på sitt kontrakt med Anaheim Ducks.
- De draftade mig ett år tidigare, men båda parter kom överens om att det var bäst att låna ut mig och spela ett år till i Sverige och Timrå. En säsong som tyvärr blev än värre än den första och slutade med degradering till Hockeyallsvenskan och en jättedipp för självförtroendet, så klart. En tuff tid. Det blev mina sista matcher för Timrå. Jag trivdes kanon däruppe, trots att vi inte var så framgångsrika.

Tufft och hårt

  Max avslutade sedan säsongen med att spela i AHL med Anaheims farmarlag Norfolk Admirals. Tyvärr blev det bara sex matcher och missat slutspel.
- Efter en sommar med försäsongsträning hemma i Skövde ligger vi där och kämpar för en slutspelsplats igen, betonar Max om nuvarande säsong.
  Den här säsongen har det blivit desto mer matcher där borta för att acklimatisera sig för att försöka ta en chans att spela i NHL.
- För egen del har det gått bra, hockeyn är tuff och hård, men väldigt rolig och jag ångrar verkligen inte att jag flyttade över. Så klart så saknar man familj och alla kompisar som är långt borta, men det är definitivt en uppoffring man kan leva med för att hålla NHL-drömmen levande, intygar han.
  Det har blivit 33 poäng på 65 matcher i skrivande stund, och Max beskriver skillnaden på spel i AHL mot i Sverige så här:
- Skillnaden är just att allting går fortare och är lite intensivare. Den mindre rinken gör att det är närkamper nästan hela tiden.
  Är skillnaden stor i omklädningsrummet? Jag menar, är det ett annat hiearkiskt klimat eller är det likadant som hemma?
- Det är mer eller mindre exakt likadant, fast istället för att diskutera fotboll så är det baseball och amerikansk fotboll.
  Det florerar ju spelare som åker upp och ner mellan Norfolk och Anaheim, delar de som spelat i NHL med sig av sina erfarenheter?
- Ja, man undrar ju hur det har gått och vad som skiljer mellan NHL och AHL och liknande.
  Du har alltid haft ett driv som spelare, inte minst i det fysiska spelet vilket vi såg i din tid i SIK, hur har du utvecklats, eller tvingats utveckla det sedan du lämnade Skövde?
- Jag gillar den fysiska delen av sporten och ju högre upp i systemet man kommer, ju tuffare är det, så försäsongensträningen och även fysen under säsongen är något jag inte fuskar med. Här borta är det som jag sa mer närkamper än hemma och vinnar man mer 50-50-dueller än vad motståndarna gör så står man oftast som segrare, så det är absolut något jag sätter stort fokus på, att alltid försöka vinna sina egna bataljer därute, förklarar Max.

Siktar på slutspel

  Max Fribergs fysiska jobb hoppas vi leder till att Norfolk får spela slutspel i AHL om några veckor, och att han snart får chansen att prova spel i världens bästa liga.
  Om ni tar er till slutspel, vilka chanser ger du Norfolk att vinna?
- Når vi slutspel så har vi samma chans som alla andra, tycker jag. Det är en lång och tuff väg att gå och mycket ska klicka, men vi har vunnit mot alla lag i serien och borde ha en okej chans.
  Är du beredd att satsa en hel säsong till i AHL, eller kan du tänka dig spel i SHL eller KHL för att utvecklas ytterligare inför chansen att spela i NHL?
- Nej, fullt fokus är att köra på här även nästa år, som är mitt sista år på kontraktet, så några andra planer har jag inte, bekräftar Max.
  Till sist, vad vill du hälsa till SIK-fansen?
- Fortsätt stötta laget som ni gör och hjälp laget ta nästa kliv!
- Och så vill jag hälsa att jag längtar tills jag får spela match framför er igen. När det blir får vi väl se, avslutar Max Friberg.

Nyhetsbild

Max Friberg i SIK-tröjan.